













Besök & kontakt
Adress: Butik Drejat.se, Lillövägen 3, Åkersberga
Telefon: 070-497 50 59
E-post: susanne@drejat.se
→ Hitta till mig, länk till karta & vägbeskrivning.
Där idéer tar form
Jag tycker om när en idé får ta form i lera. Ofta börjar det med en tanke om hur ett föremål ska användas, och sedan får det växa fram i sin egen takt. Det är nog så jag fungerar – nyfikenheten kommer först, sedan viljan att prova, förstå och skapa.
Det började med en drejskiva
Jag har egentligen alltid varit sådan. Som barn byggde jag kojor, snickrade och gjorde saker med händerna. Dockorna var mindre intressanta än kläderna jag sydde till dem. Själva skapandet var det som lockade.
Ett av mina tidigaste minnen är när jag, omkring fem år gammal, såg någon sitta vid en drejskiva. Jag minns fortfarande känslan. Det såg så enkelt ut. I dag vet jag att det är allt annat än enkelt, och kanske är det just därför drejningen fortfarande fascinerar mig.
En grund att bygga vidare på
När jag var sjutton år anmälde jag mig till en keramikkurs. Den blev början på något mycket större än jag hade kunnat ana. Jag fick möjlighet att arbeta tillsammans med en äldre engelsk keramiker som under sju år lärde mig hantverket – teknikerna, glasyrerna, bränningarna och vikten av tålamod och noggrannhet. Jag lärde mig att dreja på en sparkdrejskiva, något som numera är ganska ovanligt, och den grunden är jag fortfarande tacksam för.
Tillbaka till skapandet
Livet tog sedan andra vägar under en period. Familj, arbete och vardag gjorde att keramiken fick stå tillbaka, men behovet av att skapa fanns alltid kvar. Fotograferingen blev ett annat sätt att uttrycka mig och att fortsätta upptäcka världen genom form, ljus och detaljer.
I dag har jag min egen keramikstudio där jag framför allt arbetar i stengods, men också gärna utforskar andra uttryck som raku och sågspånsbränning. Jag tycker om mötet mellan form och funktion och vill skapa föremål som används, uppskattas och får bli en del av människors vardag.
Fortfarande nyfiken
Efter alla år känner jag mig fortfarande lika nyfiken. Ju mer jag lär mig, desto mer inser jag hur mycket det finns kvar att upptäcka. Det är nog därför jag fortfarande ser fram emot nästa dag i verkstaden.
